svag? jag? ja.
och där sjönk självkänslan till noll
på en sekund
en enda kommentar
och allt är borta
frihet
just nu känns allt riktigt värdelöst.
kan jag inte bara få vara ifred?
flyyyyyyy.
vackra ord
"Vill bara slippa känslan av att dagen kommer att döda mig."
x2
vi är mättade nu
vi två
men för några månader sedan,
wow
risken fanns varje gång
och det var lawl att riskera allt
ingen förstår vad jag pratar om, och jag gillar det
nittondeaugust
de dar jag säger att jag mår bra
är de dar jag mår som värst
duuuuuu
tänk att du betyder så
mitt liv hänger på dig
ingen familj
inga vänner
bara du
du är mitt liv
jag älskar dig
sämre läge men bättre humör
min dag har varit hemsk
konstant illamående
så direkt efter skolan körde jag till konsum och köpte naturgodis och tranbärsjuice
visst är illamåendet kvar
men ändå mår så jag mycket bättre
eller?
jag tror jag är död
för det känns så
om och om igen
det skrämmer mig
för det är bara en tidsfråga innan du säger det
det kommer komma
för det enda som hörs är skrik i mitt liv
skrik och gråt
skrik och gråt
första dagen och fler kommer, desvärre
idag började skolan
vilket jag sett ifram imot nu ett tag
men det var hemskt
inte en jävel har förändrats
jag kvävdes och ville bara sitta i ett hörn och gråta
tragiskt
du är skyldig mig ett liv
du har dödat mig din jävel!
din jävla kärring!
jag är död tack vare dig
helt jävla rutten inuti
jag är som en vandrande zombie
för du har dödat mig inuti din jävel!
verkligheten är fan
ingen familj
inga vänner
ingen mat
fan
ey the eighties
istället för att sitta här och gå under
kan jag sitta och lyssna på åttiotalsmusik!
bra, fast nej
min kväll har bestått utav att måla om alla mina möbler till grått
grått som min värld
dricka timjante med honung
låter egentligen som en lyckad kväll
för mig iallafall
fast ändå inte
.,.
it's friday and everything is shit
.
mat?
inte en enda bit kan jag få ner
chockerande
jag är chockad
det är första gången vi bara kysst en gång på en hel kväll
och den kyssen var mer en puss
tvingad fram
jag är chockad över mig själv
mitt vanliga jag skulle suttit i fosterställning och gråtit floder
men nu sitter jag är och tittar på simpson och kunde inte bry mig mindre
det rör mig inte i ryggraden
rätt skönt för oss båda
fast fel
feeelings
nu när tankarna återvänder
återvänder känslorna
fast denna gång fastnar de ej
så ligger det till i milda drag
ja allt är ju inte helt bra nu
nej, ingenting egentligen
lätta
- sluta vara så negativ
ja lätt att säga
när alla i min omgivning förklarar exakt vad som gör mig så misslyckad
lögnare
varför säger du aldrig att du älskar mig?
när du säger det varje kväll till alla andra
besvikelse, fast nej
jag vill ha en vacker människa jag kan smsa med
för min är bortom sikt
jag saknar det
när jag inte vet vad den andra ska svara
allt är så förutsägbart nu
ingenting är en lek längre
ingenting
och jag som ville ha lek
nu när allt annat är allvarligt till döden
denna onsdag
min värld är i obalans
jag har varit snurrig hela dagen
huvudvärk
bortom denna värld
jag är borta
och en livlös kropp har tagit min plats
kunde det inte varit värre?
så jag inte kände något
"I come from a land down under
Where beer does flow and men chunder
Can't you hear, can't you hear the thunder?
You better run, you better take cover."
nej
du förstår inte
du är inte i samma sits
du blir frustrerad
du, jag förstår verkligen
verklighet, ehm
jag dör sakta
men det man inte vet om skadar en inte
så fort jag skaffar lite glädje krossar du den direkt
tack
min dag, ja
igår somnade jag vid tre på natten
morgonen där på gick jag upp nio
snabb dusch med tillbehör som att föna håret
en trettio minuters resa med moped
två timmars dyrbar tid med min älskade även om vi inte gjorde något
trettio minuters resa hemåt med moped
nio timmars tittande på sex and the city
och nu lägga mig för att läsa böcker
fyllda med dikter jag lånat
ja min dag
och morgonen därpå kommer se likadan ut fast sämre
