noh...

jag har inget att skriva för tillfället...
jag är tom på känslor.
men det är inte riktigt sant.
jag behöver verkligen dig.
jag skulle inte klara mig utan dig.
du är min livskraft.
fan.
jag sitter här själv.
utan en trevlig själ på mil...
du borde vara här.

jag får väl titta på tv, och försöka glömma mina känslor med te.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0