som en ängel, eller nej, bättre.

Du får mig att smälta.
Du får mig att brinna.
Du får mig att falla.
Du får mig att flyga.
Finns det något du inte kan?

Den sista kvarten är nog den man får mest utav.

När jag tar på min hud känns det som att det brinner.


styra känslorna så lätt, med en ton

jag vill inte stanna
bara fortsätta gå i de krokiga kvarteren
låta markus krunegård styra mina känslor
gå i takt,
i mina rosa lackskor som knarrar sådär härligt,
i den halvt kalla svenska vinden
det är inte svårare än så att göra mig lycklig en stund

min anledning

min anledning att leva just nu,
att gå upp på morgonen,
att andas någon gång ibland,
att lägga mig på kvällen men bara just föratt kunna träffa dig snabbare dagen efter,
är du,
du är min anledning


ignoerad, hånad och bortglömd

när jag behöver dig som mest svarar du inte.
men det är väl inte ditt fel, att jag mår så här just nu.

jag vill leva i en punklåt
skrika om misär
vad underbart, inte sant?
exakt vad jag behöver
för hur skulle någon annars höra mig?

jag vill ta lite från förr, lite från nuet, lite från framtiden,
och göra det till min vardag
så kanske det blev bra?

ignoerad, hånad och bortglömd


rent helvete

finns inget att skriva
spenderar mitt lov hemma
läser, fantiserar mig bort till den jag älskar
tänker på de dikter som tilltalar mig
gråter till den musiken som likaväl kunde vara skriver om mig
alldeles ensam
kan det inte bli måndag?
sova i fyra dygn, kan jag det?
jag behöver dig nu
orkar inte vara utan din närhet längre
jag mår bara dåligt när jag ser lyckliga människor,
kurar ihop mig och är i min egna värld,
för jag orkar inte vara social,
inte nu,
inte när vintern och dess kyla finns utanför,
och när min källa till värme och lycka är så långt bort
nej, jag får nöja mig med att dagarnas höjdpunkt är dina samtal,
den där knappt halv timmen får mig att orka med
vad hade jag varit utan dig?
min värld är ett rent helvete utan dig

mina ögonlockar söker efter låset att stänga mina ögon
jag måste ge min kropp en chock
låta vattnet bränna min nakna hud


rop, som egentligen är mina

sängen ropar
den vill ha mig
eller ja,
det är nog mer jag som vill ha den
                                                                                   hur ska jag klara mig utan dig i över en vecka?


käraste, lösningen är du

ditt ljusa hår som ligger sådär perfekt
dina fingrar som berör så magiskt lätt
din smått hårda mage som är så kyssbar
dina ljus blå ögon som påminner mig om en glassbar
din ljuvliga doft, herrparfym med doft utav choklad
tvättmedel med doft utav lavendel kanske?
du är fångad i mitt huvud, och inte som en önskebild utan exakt som du är


som hon vi mötte igår

är jag söt?
är jag vacker?
är jag i ägande utav skönhet nog för dig?
är jag någon du är stolt över?
är jag någon du vill visa upp för dina vänner?
är jag lika vacker som hon?


10080 minuter

sju dygn
168 timmar
10080 minuter
604800 sekunder
utan dig,
och din choklad doft.


det sista du kan lyckas med

brinn gubbjävel
förpesta inte vår vardag
ut och brinn
brinn, som om det är det sista du kan lyckas med


musiken fyller tomrummet

ensam sitter jag här
lyssnar på min musik
kent
håkan hellström
ludwig bell
markus krunegård
just nu säkert,
med det var tre månader sedan idag
rummet känns tomt
och det är just vad det är
ensam är jag,
så in i
som tur hjälper musiken mig
vad hade jag varit utan musiken?


.

Jag älskar dig men fyfan vad jag vill slå dig nu.


Frustrerad.

Jag blir så frustrerad.
Arg på en mild nivå.

Hon frågade om jag slutat äta.
Jag tvekade, och svarade nej.
Bara mindre, mycket mindre.

Första och sista gången jag var riktigt social i vinter.
Nästa gång blir när lyckan kommer, i sommar alltså.
För då lider jag inte.
Just nu, vill jag vara en asocial jävel.


stjärnor i olika färger

som stjärnor i underjorden. som grus i himlen.
ombytta roller.
som vuxna tog barnens plats.
och barnen tog de vuxnas plats.
som solen tog månens plats.
och som månen tog solens plats.
som du tog min plats.
och som jag tog din plats.

om bara stjärnorna hade varsin färg.
[varför hör jag bara skrik?]


Rosetter

Det gör ont att se det.
Det gör ont, även när jag egentligen inte bryr mig.
Borde bry mig.
Egentligen är jag bara mänsklig när jag blir glad att det blir fel.

Rosetter, som smycker mitt linne.
Rosetter som uttrycker...
Liv?...

Och ja, franska är otroligt sexigt.
Förföriskt.

Det bullrar utanför.
Jag har inte en aning vad det är som orsakar bullret.
Åska?
Maskiner?
En rosa helikopter?


inte som för 48 timmar sedan

jag börjar märka det nu,
eller inbillar jag mig?
kanske de.
men något är de,
för det är inte likadant som de var för ett par dagar sedan.
de märks på dina sms,
dina svar,
hur du formelerar dig...
fan.
jag är på djupt vatten nu.


alla, otroligt nog.

alla älskar dig
alla avgudar dig
alla vill ha dig
alla vill vara som dig
alla vill vara med dig
alla, ja alla.


du kommer nog snart säga farväl.

om jag inte visste bättre,
skulle jag säga att allt började avta.
det är inget tryck längre,
ingen lust liksom,
verkar de som.
jag,
jag har nog rätt.
det börjar avta.
då är väl ordet farväl snart på våra läppar.


årets värsta dag.

brasan som bränner min hud är min bästa vän för tillfället
sängen ropar, verkligen
men vetskapen om att hela mitt rum är kallt,
ignoerar jag ropen


mina ögon är inget mot dina älskling

du och jag
hand i hand
och kylan som plågar fingrarna våra
även om luften är kall,
är mitt huvud varmt,
utav tankar om dig,
om hur mycket jag älskar din röst,
och om hur otroligt fina havsblå ögon du har

bitande kyla på mitt rum utan dig.


mitt hjärta

älskling,
jag vet att du läser detta,
så hej på dig hjärtat mitt. <3


koppen som värmer kroppen

jag väntar på sömnen
under min filt i soffan
och tekoppen i handen,
kokos smak skulle jag tro
imorgon kommer du till mig
tar koppens plats,
och värmer mig
älskling, utan dig skulle jag tröttna på te


Då ja, då var det vi.

Känns lite som en kniv i bröstet.
När jag ser alla de där hjärtanen,
efter era små interna skämt.
Var jag bara en extra vän till dig,
När du kände dig ensam?
Varför passar det inte nu?
Varför har du blivit som du blivit?
Och varför hon?
Det kvittar vad du säger,
jag vet att du gillar henne bättre än mig.
Det syns,
på långa håll.
Vi pratar inte ofta du och jag.
Inte som innan,
när vi satt uppe hela nätterna och tröstade varandra,
skrev hur mycket vi betydde för varandra.
Att vi var varandras bästa vänner,
men nu är jag bortglömd.
Var det något jag gjorde?
Var det något du gjorde?
Jag vill veta.
För jag saknar dig så.
Men det vet du troligen inte om,
eller bara undviker du att ta reda på.


Vem vet. Inte jag.

Musik och dikter är för mig som Benzo tabletter är för de ångestfyllda.
Vem vet, kanske tonårsångesten i mig som behöver en pop kille med falsk röst som sjunger om olycklig kärlek och vår vindar?
Och med några killar som spelar synthpop och sjunger om dess älskades värme?


täcket kan inte ens konkurrera med din värme

igår sa jag till min älskade
det blåser starka vindar utanför
knackar nästan
precis som om de vill komma in
och ja du
de kom in
i min vardag
och förstörde allt i sin väg
min långa och tysta busstur till skolan,
som jag njuter så av
bara den tystnad jag får,
en gång om dagen
på bussen min,
existerar ej misär
bara frid och fröjd
tack vare denna obarmhärtiga vind,
missar jag att kyssa min käraste på vår två veckors dag
visst,
jag vet,
löjligt ni säger
men för oss,
för mig,
är det helt underbart
nästan ljuvligt
men istället för det
låg jag i min säng och försökte sova,
utan värme och utan ljus
utan din värme,
din underbara värme
som jag håller så kärt
utan dina andetag,
kan jag ej leva i lycka
utan dig,
är mitt liv i pause läge


försvinn, för en sekund tack

kylan
biter sig fast i huden
mina kalla fingrar,
som nuddar vid det avdomnade låret
om du bara var här nu
och höll om mig,
med den värme,
som du alltid har
nej tack
inte just nu
för nu,
vill jag vara så långt ifrån dig jag kan
även om du inte gjort något
känns det som att du har svikit mig
kanske för att jag inte släpper det förflutna
jag tänker på de saker som hänt
och mår lite sådär halv dåligt utav de
dum som jag är
den människa som gör mig mest illa tillmods är nog endå jag själv

älskade, se genom mina ögon

åh älskade
se denna nakna sanning
som jag ser så skarp
att du är min värld
den vackraste jag skådat
denna värme
som blivit min drog
älskling min,
se genom mina ögon,
hur underbar du är för mig


pyromanen min

när du ser på mig och ler.
vet du om att jag börjar brinna.
du är en pyroman.
omedvetet.
jag är gräset som brinner.
du är min pyroman, älskling.
nu tar elden fart.

[ej skrivit själv]


RSS 2.0